Kategorier

Bra SM-helg i Linköping, till slut...

Efter ett riktigt, riktigt dåligt race på lördagen, så blev det till slut en bra avslutning på en bra helg nere på Linköpings Motorstadion när årets andra SM-deltävling avgjordes på den östgötska banan.

Målsättningen inför helgen var väl som vanligt att sikta på topp-10 placeringar, men under dom senaste veckorna så har vi inte haft möjlighet att träna så mycket som jag kanske hade velat, så det kändes lite ringrostigt. Dessutom så hade SMHI hotat med regn under hela helgen, så det fanns helt klart lite orosmoment inför helgen.

 

Fredag, friträningar.
Under fredagen så hade vi tre träningspass som trots hoten från SMHI så kördes i torrt alla tre, och det kändes väl som väntat ganska ringrostigt i början. Men det gick faktiskt över ganska fort, och efter bara halva första passet så började jag känna mig varm i kläderna. På dagens andra träningspass så körde jag en rad 58.0 tider, bara 0.9 sekunder ifrån pers., och var 12:e snabbast. Så det kändes riktigt bra.

 

Lördag, kval. (P11, 57.482)
Första kvalet kändes riktigt bra. Jag körde avslappnat och utan att ta i för mycket. Fick en del bra ryggar att åka på under passet och helgens första 57-tider började dyka upp. Var inne och vilade lite en gång, men annars körde jag hela passet för att få så mycket tid i sadeln som möjligt. Slutade passet som 11:e man med 57.482 som bästa tid. Inget personbästa, men var ändå rätt så nöjd med kvalet.

 

Lördag, race 1 (P17, 1.05.668)
Det blev en lång väntan under lördagen där molnen tornade upp sig hotfullt under hela dagen, men det såg ändå ut som att vi skulle får köra racet i torrt. När vi väl rullade ut till starten så var det gråa tunga moln över hela himlen, men torrt.
Starten gick, och jag kom iväg skapligt från min 11:e startposition. Det var väldigt intensivt i inledningen på racet, och det var fight in i nästan varje sväng. På tredje varvet sedan så började det stänka lite på visiret, och ute på det fjärde varvet så började det regna ordentligt, och racet rödflaggades. Alla åker in i depån och börjar stressa med däckbyten. Micke och Farsan hjälper till och vi stressar ordentligt för att skifta hjulen, och sedan bege oss tillbaka ut till bandepån där vi sedan får vänta en stund innan vi släpps ut till start igen. Nu regnar det ganska mycket, så det är bara förbereda sig på ett långt, kallt, och blött race.

Eftersom vi inte fått någon träning eller något kval i blött, så får vi tre uppvärmningsvarv innan vi ställer upp till start. Jag känner redan på andra varvet att något inte känns som det ska, och att det kommer att bli ett jobbigt race. Jag får inget som helst förtroende för fästet fram och vågar inte rulla in i svängarna med nån fart alls, och dessutom har jag inget fäste alls bak. Så fort jag lägger på lite gas, så släpper det och hojen vill kasta mig ur sadeln…

Hela fältet står sedan uppställt på gridden, startfunktionären går åt sidan med röda flaggan, röda lamporna tänds… Hela startfältet varvar upp hojarna, letar dragläge på kopplingen… Och DÄR slocknar lamporna.. Jag kommer iväg USELT! Slirar lite för länge på kopplingen, och när jag sen får ut den helt och ger på lite nera gas så släpper bakhjulet. Jag dippar av på gasen, och på det igen… Och så vips så är jag uppkäkad av hela startfältet. In i första böj så ser man nästan ingenting i allt vattenspray. Ser bara några små röda prickar i en vit dimma eftersom alla har sina regnlampor tända. Inbromsningen går lite på chans… Tappar nån placering till i första svängarna… Och en till ner mot ”crossböjen”, spm jag försöker ta tillbaka i ”Torparen”. När vi går ut på bakrakan så får jag ett ordentligt släpp och får backa av, tappar massor av vart, och det känns som alla bara försvinner. Passerar första varvet som 19:e man. Får sedan 18:e plats gratis när Östergren kraschar med sin Yamaha i ”Esset” precis framför mig. Bakhjulet släpper och sladda ut ur varje sväng, och förarna framför mig bara försvinner. Svär och gormar i hjälmen. Ligger nu i en klunga med Daniel Mattsson och Theo Borglund. Både två är normalt mycket snabbare, och verkar också ha det kämpigt i det blöta precis som jag. Hela racet blir sedan bara en kamp för att hålla sig på hjulen. Ligger i bakhjulet på Theo i stort sett hela racet. Har ganska bra koll på vart jag är snabbare och vart han är snabbare. Planerar att köra om honom med 2-3 varv kvar, och sedan försöka mig på ett litet ryck. Ligger sedan bakom varv efter varv och bara försöker hålla mig på hjulen. Sjukt irriterad… Med tre varv kvar så kör jag om Theo och försöker mig på ett litet ryck. Är nära att vurpa 5-6 gånger dom sista varven, men rullar sen över mållinjen som 17:e man, men ca. 5 sekunder bak till Theo. Så sjukt besviken och arg….

I stressen vid däcksbytet så har jag dels glömt att ställa om chassiet och fjädringen för regn, så hojen är alldeles för hård, plus att vi hade ett jättegammalt set regndäck på regnfälgarna som vi skulle ha krängt om till ett nytt, men inte gjort. Så det var orsaken till att hojen i princip var okörbar i blött. Slarvfel, och jävligt klantigt. Sånt får inte hända… Dessutom brukar jag ju vara stark i regn, och hade ju här chansen att få till en bra placering. Går runt och är sur och irriterad hela eftermiddagen och kvällen…

 

Söndag, kval (P12, 57.418)
Inför söndagens kval så ändrade vi lite på cykeln, och satte på nya slicks. Planen var att dela upp kvalet i 3 stints med lite vila emellan, istället för att ligga ute och nöta hela passet. Första stinten så var jag mest ute och kände på cykeln lite och dom nya inställningarna. Andra stinten laddade jag på lite mera och 57-tiderna började rada upp sig på dashen. Låg P8 ett tag, och var ganska nöjd faktiskt. In och vila en snabbis och dricka lite, och sen ut och ladda några varv igen. Sista stinten tar jag i alldeles för mycket. Börja missa spåren, bromsar på mig, och är utanför banan vi två tillfällen. Lyckligtvis utan att krascha… Självklart så lyckas jag inte förbättra mig något under sista stinten. Dalar ner till 12:e innan passet är slut, men är ändå ganska nöjd Det var skönt att hitta tillbaka till glädjen efter lördagens skitrace, och känslan på hojen var bra. Dock så stumnade jag oroväckande mycket i underarmarna på slutet och var lite oroad över hur jag skulle orka med det långa racet på eftermiddagen.

 

Söndag, race 2 (P11, 57.576)
Inför racet var jag lite oroad över hur länge underarmarna skulle orka, så det gällde att hushålla med krafterna i inledningen på racet.
Uppställda på gridden, hela startfältet väntar på att funktionärerna ska gå åt sidan. Röda lamporna tänds, och hålls tända rätt så länge. Hela startfältet vrålar i några sekunder, och DÄR slocknar lamporna. Jag kommer iväg helt ok, bättre än senast, och hela startfältet dundrar ner mot första ”esset”. Lägger mig på innern i vänstern, kastar om till höger. Det är trångt, några krokar ihop, ser inte vilka. Åkesson som startade som 15:e man dyker in framför näsan på mig, fan också… Full acceleration ner mot den snabba ”crossböjen”. Trean, fyran, kastar in hojen i vänstern, sedan någon sekunds full gas innan vi dyker in i ”Torparen”. Lägger mig lite på yttern, rundar nästan Åkesson, men får vika in bakom. Sedan väller hela startfältet ut på långa rakan för första gången. Tvåan, trean, hojen går på bakjulet, kortväxlar till fyran, bakhjul igen, femman…. Sedan vill alla vara senast på bromsarna in i ”korkskruven”. Åkesson framför slickar innern, och bromsar sent. Jag försöker ta höjd, men blir passerad in i högern, biter tillbaka i vänstern. Sedan full acceleration ner mot ”Bergskurvan”, varvstopp på tvåan, sedan hårt på bromsarna… Puuh… Passerar första varvet som 12:a. Sedan kämpar sedan hela varv två för att försöka komma om Åkesson, som kör väldigt annorlunda mot mig. Bromsar otroligt sent, viker in tidigt i sväng, och står sedan i princip stilla mitt i svängen. Jag håller på att köra in i hans bakhjul flera gånger, och börjar bli frustrerad. Försöker på yttern in i ”Esset” och lyckas nästan. Sedan när jag försöker ta honom i inbromsningen efter långa rakan, så bromsar han istället om Björn Trygg, och jag får backa tillbaka. Fan, måste om… Trygg biter sedan tillbaka, och jag försöker dyka in i samma hål som honom, men kommer inte om. Sedan kommer Stensby som skjuten ur en kanon och tar både mig och Åkesson in i ”Esset”. Till slut pressar jag mig om på varv 5, och tar upp kampen på Trygg framför. Stänger till luckan till honom relativt enkelt och är uppe i bakhjulet. Någon sekund framför honom ligger Färestål på sin Aprilia. Ska jag ta mig om och försöka jaga ifatt Färestål, eller tar jag det lugnt och avvaktar en stund? Måste orka hela racet också… Ligger bakom och tänker lite. Tempot känns inte alls speciellt högt, så jag borde kunna ta mig om och jaga ifatt. Bestämmer mig för att ligga bakom en stund och se hur racet artar sig. Om Färestål börjar glida ifrån, så kör jag kom och hänger på, annars ligger jag bakom och sparar på krafterna ett tag. På varv 10 sedan så känner jag att det är läge att försöka. Bromsar mig om Trygg in i Esset och är uppe på 11:e plats, och sätter sikte på Färestål. Ser på depåtavlan nåt varv senare att jag inte riktigt skakat av mig Trygg ännu, men har drygt en sekunds lucka. Försöker skruva upp tempot lite mera för att komma ifatt Färestål, men nu börjar underarmarna stumna lite. Lyckas knappa in lite grann, men hinner inte ifatt innan vi rullar över mållinjen. Ändå rätt nöjd med racet, trots att det inte blev nytt pb. och inte någon topp-10 placering. Men efter katastrofracet på lördagen, så kändes faktiskt en 11:e plats som en seger.

 

En bra helg, trots allt
Ja, trots allt hot om regn innan helgen, och regnet under lördagens struliga race. Och misstagen och det dåliga racet på lördagen, så är jag ändå rätt så nöjd med helgen. Fredagsträningen gick riktigt bra, över förväntan faktiskt, och jag kände mig snabbt varm i kläderna. Vi jobbade på bra med cykeln, och jag fick till en bra setup så den betedde sig precis som jag ville. Jag gjorde två bra kval (P12, och P11), och är riktigt nöjd med Söndagens race där jag körde smart och säkert. Det vi lär oss av helgen är att jag måste bli bättre på starter, och att jag inte får stressa upp mig vid liknande situationer som innan lördagens race. Jobbar man lugnt och metodiskt så missar man inget…

Så det var med en riktigt go känsla i kroppen som vi rullade hemåt på söndagkvällen… En riktigt bra helg trots allt.

Ett stort tack till alla som gör det här möjligt, för det är MÅNGA som är inblandade i hela den här cirkusen. Alla sponsorer och samarbetspartners som gör det ekonomiskt möjligt att ens ställa upp, alla som är med ute på tävlingarna och hjälper till. Ida, barnen, morsan och farsan, Micke som var med och meckade i helgen. Alla förare som bidrar till en härlig stämning i depån. Hela Linköpings Motorsällskap som stod för arrangemanget, med allt från tävlingsledning och funktionärer till folk som tömmer papperskorgar och städar toaletter. Alla är helt ovärderliga och oumbärliga för att en sån här helg ska funka. Så ett stort tack till alla..

Nästa SM-deltävling är helgen den 29-31/7 på Karlskoga Motorstadion.

Kategorier: 2016, Linköping, SM




 

   


 

 

 

 

 

 

 

 

Bild

VI SÖKER ALLTID FLER SAMARBETSPARTNERS

Bli en officiell sponsor, samarbetspartner, eller leverantör till Magnus "Macke" Granstedt Roadracing Team. Kontakta oss genom att klicka på länken nedan.

Kontakta oss