Upplagd den 4 maj 2015 12:39
Det blev en väldigt lyckad SM-premiär nere på anrika Anderstorp den gångna helgen. Förväntningarna på helgen var ganska lågt ställda med tanke på förutsättningarna. Sent hojbyte, alldeles för lite bantid, och konkurrenter som varit utomlands och tränat under våren gjorde att jag främst fokuserade på körningen och att få upp farten. Själva placeringarna fick komma i andra hand.
Under fredagen kördes 4st träningspass där jag fick en chans att känna på banan, och hur nya hojen betedde sig på Anderstorp. Jobbade en del med setup och drevningen under dagen, och tyckte att jag fick till det riktigt bra. Hojen kändes fin, och körningen kändes också bra, trots att varvtiderna var ganska långt ifrån vad jag borde köra. Men jag visste att det bara gällde att slappna av, ha roligt, och inte tänka på tiderna så mycket, så skulle resten komma av sig själv.
Lördag, kval 1.
Det var ganska besvärliga förhållanden under kvalet. Kallt, fuktigt, och blåsigt, vilket gjorde att det inte fanns något riktigt bett i asfalten, det var svårt att få värme i däcken, och jag hade svårt att få upp temperaturen i motorn. Det var ett ganska struligt kval då en förare i STK600 som kvalade innan oss, sprängde sin motor och läckte ut olja på banan ut på långa rakan. Det verkade dock som tävlingsledningen inte var säkra på exakt vart han läckt ut olja, så man valde att flagga med sk. oljeflagg runt hela banan under inledningen på kvalet. Så man hade egentligen ingen aning om vart det var halt någonstans, och det är ju inte sådär svinkul att liksom prova sig fram. Det kan göra rätt ont, och bli rätt dyrt, om man går omkull på en oljefläck. Så det var bara att försöka öka tempot succesivt under passet och känna sig för så gott det gick. Efter bara några varv sedan så kraschade en förare i vänstern ut på start/mål, och blev liggandes. Istället för att rödflagga passet, och avbryta det i väntan på att Ambulans tas ut och man reder ut situationen på banan, vilket kanske är normalt. Så valde tävlingsledningen istället att fortsätta kvalet med ambulans ute på banan, och gulflagg i hela den sektionen. Vilket gjorde att man inte kunde sätta några snabba tider under en stor del av passet.. Jag valde att gå in i depå och vänta ut strulet. Hann sedan ut och få till tre flygande varv på slutet av passet, och satte min snabbaste tid på sista varvet. 1.41.1 (Drygt 3 sek. sämre än mitt pers. på 1.37.7 från 2011) räckte till en 16:e plats i kvalet. Inte dom tiderna jag vill köra direkt, och inte den placeringen heller, men det var bara behålla lugnet och njuta av att äntligen få köra hoj igen.
Lördag, Race 1
Var så sjukt laddad inför första racet att jag var tvungen att försöka lugna ner mig lite. Det här ögonblicket har man ju gått och längtat efter sedan början på juli förra året.
Gjorde min vana trogen en högst tveksam start, såklart. Trots att jag gjort provstarter på varje pass i stort sett, så har jag svårt att få till starterna med Hondan. Kommer inte iväg riktigt, och sen så är jag ju alltid för snäll i första sväng.
Tappar ett par placeringar in i första sväng, och sedan är det stökigt ner för hela långrakan, och i inbromsningen till den tighta högern sedan. Några förare krokar ihop, och jag ser att Thommy Sköld går omkull. Blir lite kaos när förare försöker undvika både Thommy och hans Honda som kanar på banan, men jag tror alla tar sig förbi utan flera incidenter. Ligger på P15 vid första passeringen, vilket innebär att jag i princip tog tillbaka dom placeringarna jag tappade i starten under första varvet, plus en gratisplacering när Thommy gick omkull.
Inlednigen på racet är intensiv och stökig, som alltid. Alla förare ligger fortfarande rätt så samlat, och alla fightas om positioner. Sjukt roligt. Tar mig om Dan Olofsson och någon mer förare som jag inte hinner se vem det är under varv 2. Sitter med ett konstant flin på läpparna. På varv 2är jag uppe på 11:e plats, efter att ha startat som 16:e. Känner mig faktiskt riktigt nöjd. Har en rolig fight med Krister Åkesson, som tar sig förbi mig på varv 3. Ner till 12:e igen. Kämpa kämpa…
Har nu Tobias Hallengren framför mig, och ser på depåtavlan att jag har någon precis i häcken. Kämpar för att hålla kontakten med Tobias, men gör ett par missar och börjar tappa en liten lucka. Tittar ner lite snabbt på displayen på hojen och ser att jag ligger och kör 1.39-tider nu, vilket är typ 2 sekunder bättre än på kvalet. På varv 10 så kommer Dan Olofsson och klämmer sig förbi med sin Aprilia in i ”Opelkurvan”. Faaaan också!!!! Nu jäklar! Ligger i ryggen på Dan i nåt varv, och känner att jag borde kunna bita tillbaka efter långa rakan då min Honda går lite bättre än Aprilian på rakan. Men varvet efter gör jag en liten miss ut på start/mål, och tappar en lucka till Dan som jag precis kan täppa till på rakan. Kommer sen inte om i sektion 2 eller 3, där han är starkare än mig. Gör sedan en liten miss till, och får kämpa för att täppa till luckan. Känner nu att mina mjuka slicks börjar tacka för sig. Sladdar allt mer ut ur svängarna i slutet på racet, och jag har svårt att få med mig farten. Får till slut släppa Dan, och rullar i mål som 13:e man. Ett sjukt roligt race!!!!!!!
Sänkte mig 2 sekunder från kvalet, och slutade på en 13:e plats. Jag kunde inte annat än att vara nöjd, även om varvtiderna inte riktigt var vad jag hoppats på ännu. 1.39.5 som bästa tid.
Söndag, kval 2
Lite varmare i luften, men framförallt så var solen framme vilket värmde upp asfalten lite. Valde att gå ut med medium både bak och fram då jag hade problem med att få dom mjuka däcken att räcka under lördagen. Tejpade igen en bit av kylaren för att försöka få upp tempen i motorn också, som var alldeles för låg under lördagen. Ändrade en del på fjädringen inför kvalet också, för att få hojen att styra in lite bättre i svängarna. Hade lite problem i ”Grand prix kurvan”, ”Opeln”, och ”Hansen” på racet, där jag kände att hojen inte riktigt svängde in som jag ville. Gjorde nu som man absolut inte ska göra när man jobbar med hojen. Att ändra flera saker samtidigt. Men med bara ett kval på söndagen, så fick jag chansa lite. Blev det sämre så kunde jag alltid backa tillbaka till settingen från lördagen.
Kvalet kände helt ok. Jag var lite morgon-stel, och det kändes lite knackigt. Ändringarna på hojen fick inte alls önskad effekt, men körde ändå ungefär samma tider som under lördagens race. Så det kändes helt ok. Kvalade in som 14:e man med 1.39.5.
Bättre än lördagens kval i alla fall!
Söndag, Race 2
Återigen, en högst tveksam start. Jag måste verkligen bli bättre på det där…
Anderstorp är lite speciellt i starten. Själva startrakan är ganska kort, och i starten hinner man precis varva ur tvåan bara innan det är dags att bromsa för första svängen, sedan väller hela fältet ut på Sveriges längsta raka där det slipstreamas, vinglas, och tampas om positioner hela rakan ner tills typ hela startfältet sprider ut sig när det är dags för bromsduellen i slutet på rakan. Kan bli riktigt spännande ibland.
Hur som helst så kommer jag iväg lite dåligt från linjen när lamporna väl slocknar, men är lite tuffare i första böj och kan hålla mig bra framme under hela långa rakan och inbromsningen i norra kurvan.
Ligger P12 vid första passeringen och det känns riktigt bra. Tampas nu med Krister Åkesson, och ser ett gäng förare precis framför honom. Nu ska jag fan hänga på tåget tänker jag… Lyckas ta mig om Åkesson rätt snabbt, och ligger nu i rygg på Jakobsson. Sen i inbromsningen efter start/mål gör jag en rejäl miss och lyckas på nåt sätt peta ner en växel för mycket i inbromsningen. Får i ettan och låser upp bakhjulet in i svängen, försöker skrubba ner så mycket fart det går innan jag måste vika ner fullt, för att undvika att krascha. Det sladdar och far, och jag lyckas precis undvika att styra rakt fram ut i gruset. Tappar givetvis en rejäl lucka till Jakobsson och klungan framför, och kämpar som ett djur hela varvet för att försöka täppa till den, och sen gör jag EXAKT samma miss IGEN efter start/mål på varvet efter. Skriker några väl valda ord till mig själv i hjälmen. Vafan håller jag på med…? Hur svårt ska det vara? Bromsa, ner EN växel, vik in…. IDIOT!!!!
På’t igen bara… Jaga jaga jaga… Har nu P12 +0 på depåtavlan, och en lucka fram till klungan.
Varvet efter kommer Dan Olofsson förbi, och jag tänker att nu jäklar blir det fight. P13 +2
Dan verkar ha fått upp ett jäkla tempo, för jag har svårt att bita mig fast i honom. Han drar en liten lucka varje varv, och jag får till slut släppa honom. Ser att han även tar sig om Tobias Hallengren framför, och jag sätter en måltavla på hans rygg. Nu jäklar!!!!
Sen kämpar jag resten av racet för att täppa till luckan till Hallengren, men det går inte. Jag tar in några tiondelar på varje varv, men det räcker inte. Jag hinner inte ikapp, och rullar in på en 12:e plats. 1.39.1 som bästa tid. Ingen 38-tid tyvärr… Och fortfarande en bit ifrån mitt pers. på 1.37.7.
Men jag är ändå jävligt nöjd för att tala klarspråk.
Visst, varvtiden var fortfarande en bit ifrån personbästa, eller en respektabel tid. Och en 12:e och en 13:e plats är ju inte alls där jag vill vara, eller där jag tycker att jag BORDE vara. Men med tanke på omständigheterna så är det godkänt. Och framförallt så har jag stadigt förbättrat mig under hela helgen (ungefär 4 sekunder från första passet på fredagen), hittat till rätta och känner mig bekväm på nya hojen, fått till en bra grundsetup på Hondan, och framför allt så har jag hittat tillbaka till glädjen med racingen. För nu i helgen var det sådär LÖJLIGT roligt att köra hoj igen, och man blev påmind varför man kämpar med sponsorer, meckande, sena kvällar i garaget, packning, lastning, långa resor. För det är värt det när man har så här jäkla roligt!!!!!
Nu närmast väntar en bandag i Karlskoga nu på lördag, sen är nästa stopp Gotland Ring innan nästa SM-deltävling på Sviestad i Linköping i början på Juni. Det ska bli sjukt roligt!
Stort tack till alla sponsorer och samarbetspartners som gör detta möjligt. Till Ida som drar ett extra stort lass hemma under tävlingshelgerna, och till alla glada förare och funktionärer nere på Anderstorp.
Kategorier: 2015, Anderstorp, SM