Upplagd den 14 september 2009 00:00
Det blev en rolig helg med bra resultat, och ett litet bakslag, på värmländska Karlskoga Motorstadion när årets sista SM/SO-deltävling skulle avgöras. Målsättningen var att sätta personbästa och komma ner på 1.09-tider under helgen, kvala in, och sluta på en bättre position i racen än vad jag kvalat in på.
Denna helg var det full styrka då vi hade med oss Micke, Andreas, och Olof som mekaniker. Ett glatt gäng som verkligen lyfter fram det bästa i teamet både på, och vid sidan om banan. Helt ovärderliga!
Det började bra redan på fredagens andra friträning då dom första 1.09-tiderna äntligen kom, och personbästat redan var satt. Kändes riktigt skönt, och det var bara positiva känslor inför lördagens kval.
På lördagens kval gick det lite långsammare än tiderna som sattes på fredagens träning. Mycket beroende på att vi kvalade redan kl.09.00 på morgonen och det fortfarande var riktigt kallt i backen och dåligt fäste. Men en låg 1.10-tid räckte i alla fall till en 19:e plats på ”gridden” och det lovade gott inför racet.
Lördag, race 1 Starten gick, och jag kom iväg jättedåligt från min 19:e startruta. Tappade ett par placeringar direkt, och sen blev det riktigt rörigt nere i första svängen. Det var folk överallt, både på och vid sidan om banan. Men alla kom ur svängen på hjulen. Tog tillbaka två placeringar i inbromsningen till ”Ejes kurva” och låg på 20:e efter första varvet. Svor lite för mig själv och laddade på för allt vad jag var värd. Tempot kändes OK dom inledande varven, och vi var ett gäng som låg riktigt tight och fightades. På varv 6 tog jag mig upp tillbaka till 19:e igen och låg precis i bakhjulet på #58 Sunkan. Kände att jag var snabbare än honom på flera ställen på banan, och började lägga upp en plan om vart jag skulle passera. Det kändes också som att #17 Ola Fredby, och #66 Christian Åkerlund som låg franför Sunkan höll upp oss lite medans dom framför drog iväg. På varv 8 bromsade sig Sunkan förbi Åkerlund efter start/mål, och jag passade på att attackera in i ”Esset” sen efter när han tappade rytmen lite grann. Nu hade vi ritat en måltavla på ryggen på Fredby som var nästa man till rakning. Sunkan pressade sig förbi på varv 11, och jag kunde inte riktigt hänga på, och blev hängades bakom . Kändes nu som jag klättrade på Olas rygg i varje inbromsning och försökte hitta nånstans där jag kunde ta mig förbi medans jag kände att orken började tryta lite. Var uppe jämsides på innern flera gånger, men Ola lyckades stänga dörren i ansiktet på mig varje gång. Fighten fortsatte ända in över mållinjen där Ola lyckades passera med en halv hojlängd före mig efter att jag laddat så mycket det bara gick genom ”depåsvängen” för att försöka ta honom på rakan mot mål. Gick i mål som 17:e, och var ganska missnöjd att jag inte tagit mig förbi Ola och släppt iväg Sunkan som jag var väldigt sugen på att slå. Men samtidigt så hade jag ett fantastiskt roligt race men riktigt roliga fighter och många omkörningar. Och 17:e plats är bästa resultatet i en SO tävling sen jag började köra Superbike, så jag kunde inte vara annat än nöjd.
På kvällen sen så blev det traditionsenligt depåmys med Team Sjöstrand. Grillning och gamla racehistorier hela kvällen innan det var dags att krypa till kojs i husvagnen.
Det regnade ganska ordentligt under natten, och när det var dags för söndagens kval så var det fortfarande en hel del vatten ute på banan, och den låga temperaturen gjorde att det torkade upp väldigt sakta. Så hela passet kördes i kallt och upptorkande vilket gjorde att det gick väldigt sakta. Vissa partier på banan var helt blöta ända fram tills det bara återstod några minuter på passet, och på andra ställen var det torrt. Det gällde att hitta bästa spår mellan vattenpölarna... Kvalet blev lite chansartat, men det räckte ändå till en 19:e tid igen, och denna gång hade 4st PRO Superbikeförare anslutit efter deras race med STCC nere på Knutstorp på lördagen, så att kvala in på samma position igen var helt OK. Och dessutom så var både Sunkan, Ola, och Åkerlund efter mig på gridden. Nu jäklar!!!!
Söndag, race 2 När lamporna slocknade så kom jag iväg riktigt bra. Jag tog ett par placeringar ner mot första kurvan, och hann tänka ”Fan vad skönt, äntligen en bra start”, innan det var dags att bromsa. Återigen blev det rörigt, och jag kände mig maktlös när det stod stilla framför mig, och det bara swischade förbi förare både på yttern och innern. ”Vad är de som händer!?!?!” Gjorde en kanonstart, och sen tappade jag säkert 7-8 placeringar i första kurvan. Jag hann ta tillbaka nån placering nere i ”ejes” men passerade första varvet som 23:a. Andra passeringen som 22:a uppe i rygg på Åkerlund igen, och framför honom fanns Sunkan och Ola. Samma gäng som krigade igen! Skitroligt!! På varv 3 försvann #88 Rille, och vi fick en gratisplacering, nu var jag uppe på 21:a plats. Kändes återigen som att Sunkan var den snabbare av oss fyra, och när han tog sig om Ola på varv 6 så kändes jag att jag bara måste ta mig om Åkerlund innan Sunkan försvinner. Sagt och gjort, på varv 7 så tog jag mig förbi, och var nu uppe i rygg på Ola. Förberedde mig återigen på en hård fight, men nu jäklar skulle jag ta mig förbi. Och på varv 8 bromsade jag mig förbi Ola efter start/mål relativt enkelt dena här gången. Nu var det vara ladda på för fullt för att hinna ikapp Sunkan som fått en liten lucka. Jag kunde se på depåtavlan att jag inte riktigt lyckades skaka av mig grabbarna bakom och jag kunde se att jag knaprade in lite av Sunkans försprång för varje varv som gick. Sunkan i sin tur började veva in norrmannen #23 Andreas Rösstad och jag hoppades lite att deras fight skulle göra att jag kom ifatt lite snabbare. Kunde se att Sunkan kom förbi Rösstad ganska enkelt på varv 12 och inte tappade så mycket på den omkörningen. Typiskt!!! Jag var snart uppe i rygg på norrmannen, och på varv 14 kunde jag enkelt ta mig förbi och var nu uppe på 17:e plats. Ut ur Esset sen så small det bara till i motorn, och sen började det rassla. ”NEEEEEEEEEJ!!!!” vad är det som händer nu då?!?!?!? Petade i treans växel, så tystnade det. Sen ner i inbromsningen till ”Ejes” så gick jag ner på tvåan igen, och då började det smälla och rassla igen, och hojen ryckte. Pangade i trean direkt, och då tystnade det. Jaha, då rasade växellådan då.... Började nu fundera på om jag skulle kunna ta mig i mål, eller om jag skulle bryta. Fullföljde varvet utan att använda 2:an och kände på hojen lite. Det verkade funka bra så länge jag inte använde 2:ans växel. Jävla skitcykel!!!!! Nu var det riktigt struligt med blåflaggorna. Vi blev visade blåflagg i nästan 2 varv utan ett det kom någon och varvade oss, och det blev väldigt ryckig körning och förvirrat bland förarna. Till slut sket vi helt i blåflaggorna och körde på som vanligt i våran fight. På varv 15 tryckte sig Åkerlund förbi mig igen, under blåflagg. Jag ilsknade till lite och laddade på som en galning ut på start/mål och bromsade mig förbi honom in i första böj, och tog tillbaka mig 17:e placering. Sen på näst sista varvet så kastade sig Marcus i ”Ejes kurvan” och vips så var jag uppe på 16:e plats. Nu hade Sunkan ryckt till sig en ganska ordentlig lucka och det började kännas tufft att komma ifatt honom, även om jag haft tvåans växel. Så jag fokuserade på att ta mig i mål och hålla Åkerlund bakom mig, vilket lyckades.
Kom i mål som 16:e man efter ytterligare ett fantastiskt roligt race med uppkörning från 24:e till 16:e, och flera roliga fighter. 16:e man är ju också bästa placeringen i en SO-deltävling så det kändes bra. Men samtidigt så kändes det sjukt tungt med en trasig hoj IGEN!!!
Men trots allt så får jag vara väldigt nöjd med helgen. Kvalade in som 19:e båda racen, och hade två sjukt roliga race. En 17:e och en 16:e placering. Klarade alla mål vi satte upp innan helgen, och så har vi ju hela vintern på oss att laga hojen....
Ett stort tack till Micke, Andreas, och Olof som hjälpte till i helgen. Till Morsan och Farsan som åkte fram och tillbaka till Karlskoga hela helgen för att heja på, och till alla andra som kom och stöttade oss. Det var jättekul att ni kom!
Kategorier: Karlskoga, SO